Min tid på Scan - Mina bröst

OBS! Detta är inte mina bröst, bilden är från Pixabay.

När jag börjat sommarjobba på min nya avdelning på Scan så var vi sommarjobbare på samma ställe hela tiden och packade, för att det skulle bli enklare för oss. På min packningsplats var man tvungen att gå till en annan avdelning för att hämta det vi skulle packa. På den avdelningen fanns bara män, i olika åldrar.

När jag kom in där för första gången, med en ordinarie, så började alla vissla och skrika som om de aldrig sett en tjej innan. Jag undrade vad det var för avdelning och var nästan lite rädd, även för dem. Jag lärde mig snabbt att det var bara så det var där och inget någon chef tänkte ändra på. Skrika och vissla var något männen fortsatte med hela sommaren när det kom in en tjej som var sommarjobbare till dem. Det fortsatte även senare när jag fått förlängt.

Några av killarna på avdelningen var roliga och lite mer "normala". Ett par av dem var de vi festade med mycket under åren jag jobbade på Scan. De andra killarna kommenterade ibland trosorna jag hade på mig. Eftersom vi hade vita byxor på oss och vi gick och knuffade vagnar och byttor fulla med kött från deras avdelning så var det ganska lätt för dem att se vad för trosor man hade på sig.

När jag börjat lära känna några av killarna på den avdelningen så blev jag lite tuffare. En dag, när en av dem sa något nosigt till mig (kommer inte ihåg vad), så sa jag något nosigt tillbaka. Då blev han arg och sa "Ska jag dra ner dig i källaren och våldta dig eller?" Jag vet att det var ett skämt, men det var inte roligt. Våldtäkt är inget man skämtar om! Där och då tappade jag den lilla respekten jag hade för honom och pratade inte mer med honom, så länge det inte hade med jobbet att göra.


Jag råkar ha stora bröst, och även dem skojades det ganska flitigt om emellanåt. Fast det var folk på min egna avdelning som skojade om dem. Jag kommer inte ihåg exakt vad som sades om dem men det kunde vara något i stil med "Tess kan inte göra si eller så för då är hennes bröst i vägen". Ibland påpekades det bara att jag har stora bröst, vilket vi alla visste vid det laget. Killarna tyckte det var roligt. Det var ett par stycken som alltid skojade om det. Andra sa inget om det, men var aldrig sena med att skratta åt vad de andra sagt.

Jag stod ut med det för det mesta, men jag tyckte inte det var roligt och det visste de om. Jag är en person som tycker att folk borde vara smarta nog att fatta när de gör eller säger något fel och då ber om ursäkt, men uppenbarligen är inte alla det. Det fanns en period då det var väldigt poppis att kommentera mina bröst och även om jag blev sur och irriterad på dem som pratade om dem så ville jag vänta med att ryta till ordentligt tills jag var riktigt förbannad. Det är då jag kan få ut all min ilska. Och jag ville inte springa till chefen och prata om det, jag ville lösa det själv.

Jag gick bara och väntade på det där tillfället när jag skulle bli riktigt arg så de kunde få tillbaka 10 ggr värre, men det kom aldrig. Däremot var jag sur och irriterad nästan varje dag p.g.a detta och till slut var det en kille på avdelningen med bara killar som frågade vad det var med mig och varför jag var sur. Till slut berättade jag för honom, och eftersom han var facklig representant för sin avdelning så sa han att han kunde prata med de två killarna som snackade om mina bröst. Jag sa faktiskt ja till det, tänkte det kunde vara en bra läxa för dem. Efter det blev det tyst om mina bröst. Ett tag iaf, det kom kommentarer några ggr efter det också, men det lugnade ner sig betydligt.

Det fanns t.o.m en period då en tjej, som var inlånad på vår avdelning, också pratade väldigt mycket om mina bröst. Men hon pratade om att hon ville ha stora bröst som mig och att hon ville operera sina och undrade om jag trodde det skulle vara snyggt o.s.v. Jag ville inte höra något mer om mina bröst! stora är dem inte så att folk inte har sett större innan. De är inget fenomen. Och det är inte kul att höra när jag själv ibland kan vara väldigt trött på dem. Men en dag hände något som inte får hända. Den här tjejen, som är 4-5 år äldre än mig, ställde sig mitt i vår sal på vår avdelning inför flera av våra arbetskamrater och klämde på mina bröst. Jag blev så chockad så jag visste inte vad jag skulle säga! Jag kunde inte säga något, jag fick inte fram något. Alla runtomkring såg lite chockade ut och visste inte riktigt var de skulle bli av. Jag minns inte vad tjejen gjorde sen, men jag tror hon gick därifrån utan att säga något.

Även om cheferna på olika avdelningar inte visste om dessa specifika händelserna så vet jag att de sett och hört annat som sagts utan att det hänt något. Det blir ofta en liten tillsägelse bara och sen är det bra med det. Det är verkligen skillnad på arbetsplats och arbetsplats. Jag vet inget annat ställe där man ens skulle tänka tanken att säga och göra såna här saker. Skulle möjligen vara på en annan fabrik då.

Det kommer fler inlägg om varför jag ibland inte trivdes och till slut inte ville vara kvar, så håll utkik!

Follow me on: Facebook¦Instagram¦Blogkeen

Gillar

Kommentarer

MissChaos
MissChaos,
Men fy! Blir så upprörd på sånt här beteende. Man ska vara trygg på sin arbetsplats, det tycker man är en självklarhet men tyvärr är det inte så. Och tyvärr är det unga tjejer som drabbas, kanske även äldre. Har själv märkt av en del på jobbet, kommentarer och även blivit kittlad. Men långt ifrån det du beskriver.
nouw.com/misschaos
Jenniferofhbg
Jenniferofhbg,
Men fy så äckligt beteende. Jag hade aldrig klarat att vara tyst, hade ställt alla mot väggen!
nouw.com/jenniferofhbg
Linda,
Men gud det är ju trakasserier!Ush!
hummingbird.blogg.se
biabia
biabia,
Men FAN så förbannad jag blir av att ens läsa detta!!!! Hur kan det få gå till så 😡😡😡
nouw.com/biabia